Jag fick ett mms

Jesper skickade mig två mms till mig igår. Ett innehöll fotot av en artikel om Barken konferens i samarbete med Folkets Park i Söderbärke. Bilden var jättefin, ordföranden skålade med ägarna till Barken konferens, och alla såg lyckliga ut. Där fanns massor information om puben som ska hållas under sommaren på onsdagar och lördagar, och man kunde läsa en del om den underhållning som skulle bjudas på.

På grund av ett parr missar från Folkets hus/parks sida så kom vår bokning inte med när den skulle, så två av våra tre föreställningar kommer äga rum samtidigt som puben håller öppet. Vi har pratat med Barken konferens, och det blir inga problem. Vi borde kunna samarbeta fint.

Men ingenstans i artikeln nämner någon oss. Oj, just ja, bortsett från trubadurerna vi tar hit så kommer det spelas musikal två kvällar? Nej, ingenting.

Det andra smms:et innehöll den här reklamen för oss. Vi fick ingen stor skåla i champagnebild, men lika glada för det är vi.

Ändå kan jag inte låta bli att undra varför det är skillnad på folk och folk. Varför amatörteater är så ofint. Ubbe sade igår när jag beklagade mig att det är märkligt för folk har ju verkligen roligt när de går på teater. De skrattar. Det ger mycket. Så varför får vi (och nu syftar jag på amatörteater överhuvudtaget och inte enbart vår förening) så lite uppmärksamhet?

Nu sätter den här dagen igång med cirkusskola för näst minsta teaterpärlan. Ha en fin dag!